fredag 27 april 2018

DET HAR VARIT ÄN LÅNG VINTER.....NU ÄR SNART APRIL TILL ÄNDA.

Det har varit en lång vinter med mycket snö och kyla. Nu har allt bara börjat så sakta att tina upp i både människor, djur och natur. Tiden går så fort, fåglarna har full fart, det porlar i bäckar och forsarna dånar med att bli av med all snö som ska bli till vatten och leta sig fram i ödemarken. Sjöarna sköljer en efter en, orrarna spelar likaså tjädern. Tranorna har återvänt och plogar med svanar syns mot himlen. Grodorna leker och det kokar i gölar och kärr av deras ljud. Människan börjar ta fram trädgårdsmöblerna, grillarna, planera så och sätta och hoppas på god skörd. Och ljuset blir intensivare och längre. Alla förväntningar som ställs inför sommaren då allt ska vara ljust, glatt, lyckligt och perfekt....inte undra på vår sommar i Norden är så kort så vi vill så mycket i både ord, tankar och handling.  Har lite foton jag tagit från Bergslagen.....



Skogsnävan har tinat upp efter en rätt tuff vinter med både det ena och andra som sargat min själ.
 
 Snart är Gränsjön fri från is, väntar på lommens skri över ensliga vatten....det är en underbar känsla när de vänder åter till våra vatten.

Det är mycket vatten i markerna, men dåligt med tjäle så det sugs upp så vårfloden blir nog inte så farlig just här.
 Tjärnen är isfri nu...det går fort om dagarna.

Det är en underbar klar vårvinterluft och doft i markerna nu. Koltrasten sjunger i sin grantopp och sänder ut bud om att han är den vackraste av dem alla att föra släktet vidare.

 Ett och annat konstverk tittar fram under snön.
 En tur till Laxtjärn....det blev en skön dag med sol och klarblå himmel och gott sällskap och matsäck.
 Här är det snart dags att plocka blåbär...ja vips så är vi där.


Vårblommorna har kämpat sig upp, här Scilla eller Rysk stjärna som den också kallas.
 Blåsippan ute i backarna står, niger och säger att snart är det vår........


 Dammluckorna vid Gränsjön....man tröttnar aldrig på att lyssna till forsens brus, och den kraft och styrka som vattnet har. Den kan förtrolla dig helt. Många fina minnen finns det också...


Elias sten....här finns också underbara minnen som jag bär med mig......skrev en dikt i ett tidigare inlägg i min blogg om det.
  Det så kallade skivbordet....rätta mig om jag har fel. Vid dammluckorna.

 Vid dammluckorna igen....klart och fint vatten.


Solen på väg ner....otroligt härlig stämning.

 Där över vattnet var vår udde....minnen som jag alltid har med mig.....


 Ännu en bild över vattnet.

Månen lyste så vackert men är ännu inte full....dess strålar dansade så vackert i forsen....ännu en dag till ända som går i i evigheten.

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar