I dag så firas Mors Dag i vårt land. I Finland är det flaggdag på hennes dag. Även här så hissas många flaggor till v¨ra älskade mödrar. Min älskade,älskade mor Britta finns ej längre med mig här i livet men här är en bild på henne och en av våra älskade hundar och som var en av mors favorit lilla Bamse eller Bassekula som vi kallade honom för han kom som en kula i skogen när vi var ute med Gråhundarna och gänget. Här är mor runt åttio år. Så älskade mor var du än finns så bär jag alltid med dig i mitt hjärtas gyllene skrin där även far och Stig och alla nära ock kära finns som inte är med oss längre. Önskar att jag hade ärvt mors underbara godhet, ordningssinne och ödmjukhet. Och hon var alltid så fin och klädde sig snyggt och såg alltid pråper ut. Hon var den bästa vän och mor man kunnat haft. En sak har jag ärvt och det är hennes kärlek för hundar.
Så en bild på min älskade far Bo som fick mig att älska skogen, naturen, djuren, lyriken och som jag fick följa med sedan jag var en liten Gnott och träffa alla människor från slott till koja pga av hans yrke inom skogen. Han var även en duktig brottare och tävlade till fyrtionio års ålder, dömde sedan matcher och tränade poliser i grepp m.m.Åh alla dessa härliga och färgstarka personer som gjorde starkt intryck på mig.Här var det bara att hänga med på allt och lära sig massor. Ofta deklamerade han dikt och vi sjöng så där kommer intresset för lyrik och allt. Fick växa upp i en väldigt mansdominerad värld som kunde vara tufft ibland. Och hänga med på brottning men kul var det. Finns mycket att berätta om det. Jag ska kanske skriva om en del av det framöver.
Här är min far Bo Forslund under sin utbildning inom skogen.
Här är ett foto på far då han han jätteung och var stamanställd i Flottan under kriget.
Farmor Mina och farfar.Mauritz Forslund. Kortet sägs vara taget i salen i huset i Malingsbo.
Farmor Vilhelmina (Mina) som ung innan hon gifte sig. Har fått berättat att när farfar kom ner från Norrland och började uppvakta farmor lät han bryta väg till Malingsbo-Gräsberg där farmor bodde.
Min far Bo Forslund under utbildningen i skogen.....
Farmor Vilhelmina som ung flicka.
Tyvärr suddig bild men det ska vara jag , min älskade farbror Anders som också var inom skogen och så far Bo.
Nu är det bäst att njuta av den vackra tiden som är nu mellan hägg och syren och de vackra kommande juninätterna som berusar ens själ......
Undra på att man får sin själ i berusning när man andas in den förföriska doften av syrenen. Det är underbart att vandra vid något ödetorp en sommarnatt gärna vid "min" tjärn,lyssna på lommen och sitta på asplågan och se på när solen går ner och vila en sund och se solen gå upp och älvorna dansa på ängen.
Och så den fagra Skogsnävan eller Midsommarblommor som man säger, tänk när en hel äng står i blom....ja det är inte undra på att jag min blogg heter Skogsnävans blogg för ända sedan jag var liten har jag tyckt att Skogsnäva låter så vackert...därav namnet.
Men underbart är kort som Povel Ramel sjunger...en sommar drar förbi och det är inte undra på att vi Nordbor blir lite vemodsfulla mitt i det vackra för som maskrosbollen tussar sveps med vinden så gör också sommaren och i et huj är det höst som är så vacker den med och alla
årstiderna likaså.. Ursäkta ordningsföljen på fotonen men det blev som det blev.