måndag 28 januari 2013

Granen




Idag när jag och hundarna gick en promenad vid stugan så fick jag se att en gran redan börjat strinta. På vårvintern så släpper granen det yttersta på sina grenar när det börjar bli dagsmeja ute. Ordet strinta har jag hört från far och farfar, skulle vara en gammal norrländsk skogsterm.
Ja om granen kan man säga mycket. Den bli dryga fyrtio meter, men det har funnits exemplar på c:a femtio meter. I norr är den "slokigare" som beror på att de är anpassade för mycket snö. Ordet Gran är ett germanskt ord för spetsig eller liknande. Olika namn kan den också ha i folkmun pga dess form bl.a tårgran, klotgran, ormgran, bordsgran, pelargran m.m. Sådana granar som var lite annorlunda kunde folk hägna in och där offrade man en slant eller bön om kärlek, bli väk tandvärken eller annat du ville få i ditt liv eller bli av med. Det sägs att den som sågade ner en sådan skulle få alla sjukdomar på sig som folk försökt att bli av med. Sedan att ha julgran kommer från Tyskland och kom så småningom att först hamna på våra slott där de prydde gårdsplanen, på 1800-talet flyttade den in och fanns i var mans hus. Man prydde även gårdsplanen vid bröllop och begravningar. Äktenskapet skulle bli lyckligt för granens gröna barr. Till många begravningar var stegen man gick till sista vilan strödd med hackat granris stod även granbuskar och toppar brutna i riktning mot kyrkan. Då värnade de gröna barren mot alla onda makter som annars kunde komma i i en vilsen själ.Omkring 3000 år före Kristus födelse var klimatet gynsamt så granen kunde göra sitt intåg över norska och svenska halvön, och idag är den vårt vanligaste trädslag. Han och honblommor växer på samma träd. Blommorna slår ut på försommaren ( den finska romanen Sången om den eldröda blomman titeln är granens blomma). Det kala fröt under de röda honblommorna befruktas, hårdnar genom en förvandling till kottar. När den släpper sina frön ur kotten så är der smaskens för, möss, ekorrar, hackspettar, korsnäbbar m.fl. Av granen görs pappersmassa, möbler, husbyggen, fartygsmaster, telefonstolpar, flaggstänger, takspån m.m. Barken var rik på garvsyror som man använde inom skinnberedning. Av gamla långsamt växande granar får du den vackraste klang i en fiol. Sameran gjorde båtar av gran, lätta att bära. Vem minns inte när man fick tuggkåda, skulle vara som tuggummi. Man kunde bota hosta med att ta en bit kåda varje morgon. Jag har en väderpinne av gran som man kan spå väder med. Den pekar upp om det blir klart och uppehåll men ner vid regn, men på något sätt är min pinne tvärtom, tänkte nog inte på det när jag satt upp den. Den fick jag av Gunnar Hellström nu dryga nittio som arbetat i skogen här uppe i Hammarbacken. Ja det finns massor att skriva om granen. Själv kan jag inte vara utan min Skogs och Granhonung varje morgon, den är ljuvlig. Kom också att tänka på ett gammalt ordspråk; Den som lyss till skogen sus får annat arv än den som föds vid en gata. Det ligger mycket i det. Tänk på rötterna på en gran, det finns hur många olika former och hur de slingrar sig över, under, på hällar, skrevor för att stå stark när stormarna rasar.

onsdag 23 januari 2013

23 januari, kallt men vackert.....


Ja idag skriver vi den 23 januari. Var ute en tur runt Midtjärn. Fast det var kallt så var det en vacker vinterdag, skönt att bara gå och försöka ladda sin kropp och själ med energi. Har också varit ute flera kvällar i det vackra månljuset, det är som att vandra i en annan värld, allt är så stilla, tyst. Forsen slingrar sin glimmande väg i månljuset, bara den och rävens skrik hörs i fjärran. Månen lyser upp snön som glimmar likt små kristaller. Tog några bilder......


 Några grässtrån stack upp ur snön, de såg så vackra ut där de glimmade i solnedgången men svårt att få det på bild.


Visst är grenarna vackra när Kung Bore pudrat dem med vatten och kyla.


Ett försök att fånga månen nere vid forsen. Termometern visar dryga 20 minus så det var skönt att komma in och ta en kopp med varm choklad.

måndag 14 januari 2013

En vacker vinterdikt av Daniel Fallström



          
                                                   Som en isig kupa välver
                                                   himlen rymden över oss,
                                                  och ur vinterskyar skälver
                                                  någon gång ett stjärnebloss.

                                                  Se, hur blekgrön stjärna darrar
                                                  som av köld i frostigt blå-
                                                  hör, hur vita marken knarrar,
                                                  fast du lätt den trampar på.

                                                  Allt i dvala vilar fruset,
                                                  svept i drivans glittervitt,
                                                  spökligt flammar norrskensljuset
                                                  över molnens skuggvärldsritt.

                                                  Som ett fält av liljor blommar
                                                  sjön, där du i solljus sam,
                                                  och som dödens helgedomar
                                                  stiga bergen vita fram.

                                                  Jordens öde tycks fullkomnat,
                                                  livet finns ej mera kvar,
                                                  trädens växt och floden domnat,
                                                  vinden inga vingar har.

                                                 Här i blåvitt månskensflöde
                                                 leva endast du och jag-
                                                 runt omkring oss skuggor, döde-
                                                 aldrig ljusnar någon dag.

                                                 Isens paradis och nattens
                                                 breder sig omkring oss två-
                                                 blixtrande i frusna vattens
                                                 klara speglar stjärnor stå.

                                                 I din blick dock livet brinner,
                                                 i din puls dess flammor slå-
                                                 därför döden ej oss hinner,
                                                 där vi genom natten gå.

lördag 12 januari 2013

Lite mer vinterbilder...

             
Lite blandade bilder från Hammarbacksskogarna.


                                    Midtjärn nu i januari.

 
           
                               Glömmer aldrig min väninna Elin från Kiruna, när det snöade så här sa hon alltid att det snöade lappvantar. Det är skönt känna snön mot sitt ansikte och promenera i det. Men en sådan här dag när man jobbade i skogen så var man blöt hel redan på morgonen, men det härdade som gubbarna sa.



Ja nog känns det som om det är långt kvar till "mina" älskade Skogsnävor står i blom (eller Midsommarblomster som de också kallas) . Midsommarnätternas dämpade ljus sänder en tanke föder ett ljus.... och så en annan textrad ur samma ; natten dör ut i en solstråles famn osv.....Finns en underbar inspelning med Jussi Björling med den texten. Ja jag är en obotlig naturomantiker, är bara så av födsel och ohejdad vana som man säger.

fredag 11 januari 2013

En kylig blåsig dag....

Idag den 11 januari är det en så kallad kojdag, det är kyliga isiga vindar och snön yr. Blir nog ingen långpromenad i dag för mina hundar och jag själv tycker det är kuleväder. Jag tog några bilder på en av "mina" rävar och några andra igår.



 

fredag 4 januari 2013

4 januari



  Ja så knallar vi på in i 2013, helgerna börjar ta slut och allt blir vardag igen. Naturen ligger inbäddad i Kung Bores vita täcke och just nu är himlen så blå och solen lyser med sina strålar.Vid fågelbordet är det full aktivitet, domherrar, talgoxar, blåmesar, tofsmesar, nötväckor m.m. flyger fram och åter för att fylla sitt behov av föda. Har alltid tyckt så mycket om att ha fågelbordet vid köksfönstret och kunna följa vad som pågår. Många tycker inte om skator, kråkor, korpar och nötskrikor men de är så otroligt kloka och det sägs att korpen har olika dialekt som vi människor har. Hade en tam korp när jag växte upp som var med i skogen och flög efter mig vartefter jag for runt i skogen och byggde kojor och lekte.


Ja här sitter jag och funderar på livet och tänker.........är kanske lite "filosof" idag mitt i kosmos.

 
 
Hittade ett foto på Midtjärnstorp som är taget på 80-talet, då var skogen detagen på båda sidor ner mot sjön och tjärnen, det var så fin utsikt då.
 
 
Här är min älskade Nalle som bettyde allt för mig.....Saknar mina Gråhundar och Jämthundar, vi födde upp båda raserna och  är född med hund och de var mina bästa lekamrate när man växte upp och man var på äventyr i skogarna med dem som släptåg och upptåg.

tisdag 1 januari 2013

GOD FORTSÄTTNING PÅ 2013


FÅR ÖNSKA ER ALLA EN GOD FORTSÄTTNING PÅ DET NYA ÅRET!
Hoppas att det nya året blir ett bra år för oss alla, antingen vi avgett löften eller inte.
Vi får inte ställa så höga krav på oss själva och andra utan leva i nuet och som det heter;
Fånga dagen, vara här och nu, utan att planera och späka sig för att skaffa en massa materiella saker, nej var rädd om dig själv, dina nära och kära och vårda kärleken, vänskapen och respekten för de människor du möter på din vandring här på jorden. Jag vill tacka Er alla som följt min blogg under året, det har varit så roligt, menjag är ingen mästerfotograf, men övning ska väl förhoppningsvis ge färdighet.




När vi vände hemåt så höll solen på att bädda ner sina strålar för kvällen.


Ett försök till en närbild på älgspåret...syns kanske inte så bra.Synd att älgarna inte stannade upp så jag kunde få en bild.


Blev nästan mörkt innan vi kom tillbaka till stugan, det var en skön promenad och en skön dag, så nu var det skönt att komma in och dricka en kopp varm choklad och gosa sig i soffan en stund.